Om Lövestad

Lövestad är en by i sydöstra Skåne, mellan Sjöbo och Kivik, på gränsen till Österlen.

Det är lätt att ta sig till Lövestad, både med bil och med allmänna kommunikationsmedel. Skånetrafiken har bussar som kör Sjöbo–Lövestad–Tomelilla och omvänt. Hållplatsen Lövestad Järnvägsstation ligger mitt i Lövestad (stationssamhället) och hållplatsen Lövestad By ligger vid skolan nära infarten till Lövestad By (kyrkbyn).

I Lövestad finns bra service med välsorterad mataffär med bank- och apoteksservice.

Här finns en lokal mack, med bensin och diesel. Postombud, en viktig del av kedjan att kunna beställa varor från hela världen och hämta i Lövestad.

Lövestad — en ort med anor
Namnet Lövestad kan härledas tillbaka till 1300-talet. Det finns flera tankar på var namnet kommer ifrån. År 1367 skrev man ”Löthesthatha” och det berättas att Lövestad Gård (nuvarande Kungsgården) hade en tidigare ägare som hette Löth och därav ”Löthesthatha”. Under medeltiden skrev man ”Löwitzstadh”. Som egen socken nämns Lövestad 1429.

I Svenskt Ortsnamnslexikon (Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, 2003) kan man läsa :

Lövestad, socken, tätort, Färs härad, Skåne. Løthestatha 1367 (avser kyrkbyn). Sockennamnet, givet efter kyrkbyn, innehåller i förleden troligen fda.*løth ”lödder, skum” med syftning på skummande vatten i den förbiflytande Tolångaån. Efterleden är sta(d). Former med v i förleden uppträder redan på 1400-talet. Tätorten strax norr om kyrkbyn har vuxit fram kring en järnvägsstation vid en bana öppnad 1865.

Lövestad tillhörs Färs Härad. Var ordet Färs kommer ifrån finns det åtminstonde två förklaringar till. Den första är att ordet Färs kommer från det fornnordiska ordet ”farg” som i engelskan blir fair (uttalat ”fär”). Om vi skall tro på att häraden fått namnet pga av sin natur så skall det betyda att häraden är vacker, fager till naturen. En annan teori framlagd av Professor Anders Stobaeus i Lund 1706 är att ordet kommer av pluralformen ”fears” för boskap. Det fornnordiska fe betydde egendom vilket med tiden kom att bli liktydigt med boskap. På danska stavades det fae (uttalat ”fä”) och med pluralformen faers (uttalat ”färs”).

Enligt sägnen så skall Färsingarna ha grönt blod i ådrorna. En del säger att det är en feltolkning av ordet grönt och att det kom sig av att var att Färsingarna hade rykte om sig att vara ”grimma”. Danskarna lär gärna ha rekryterat Färsingar till soldater för att de var grimma — dvs farliga och slagskämpar!

Östra Färs Kommun som bildades 1 jan 1952 och omfattade församlingarna Lövestad, Vanstad, Röddinge och Tolånga. Lövestad var centralort i Östra Färs kommun.

Idag ingår Lövestad i Sjöbo kommun och är i senaste översiktsplanen utnämnd som centralort för kommunens östra delar. Det är 16 km till Sjöbo tätort.

Under början av 2000-talet har ett stort arbete gjorts genom att identifiera och nedteckna historien om de olika husen i Lövestad By och Lövestad Samhälle. Under år 2002 satte sedan Handelsklubben upp skyltar på ett 50-tal hus i Samhället. Dessa skyltar berättar och beskriver husen samt det sjudande Samhälle som Lövestad var en gång i tiden. På stationshuset finns två skyltar uppsatta som berättar dels om Samhällets historia dels och om järnvägens historia.

år 2001 gavs det också ut en bok — Lövestad — i begränsad upplaga som dels ger en bakåtblick i historien men också tar upp gård för gård, både i Samhället och Byn, och berättar om dem.

Lövestad by är den ursprungliga byn som har anor från 1300-talet. Det är där som Kyrkan, Prästgården, det gamla Skol-och Rådhuset och Kungsgården ligger. Kungsgården är en stor gård som överlämnades till Svenska kronan 1661 som en del av vederlaget för Bornholm.

När järnvägen började byggas under 1800-talet växte Lövestad Samhälle upp kring järnvägsstationen. Den var man tvungen att lägga en bit utanför Lövestad by eftersom det inte fanns någon bra plats för den i anslutning till byn. Runt järnvägsstationen växte sedan samhället upp och blomstrade.

Järnvägssamhällets framväxt På 1850-talet kom södra stambanan som förband Malmö med Stockholm . Det blev en besvikelse för Ystadsborna. Utlandstrafiken hade ju länge gått över Ystad.

Så småningom bildades då Ystad-Eslöfs Jernvägs Aktiebolag. 1865 stod delen Ystad-Bjärsjölagård färdig och året efter, 1866, Bjärsjölagård-Eslöv. Det blev den önskade länken till södra stambanan och det expansiva Eslöv.

Längs banan växte en rad stationssamhällen upp med några kilometers avstånd från varandra. Lövestads station och samhälle byggdes på mark som tillhört de två, från Lövestads by utskiftade gårdarna nr 37 och 12, någon kilometer norr om den medeltida kyrkbyn. De äldsta byggnaderna finns på västra sidan av järnvägen, i kvarteren närmast stationen och längs genomfartsgatorna Storgatan och Södergatan. Denna ”första generationens” bebyggelse har moderniserats under senare år.

Utveckling
Järnvägen möjliggjorde snabba transporter till Ystad och Eslöv. Lövestads stationssamhälle blev därmed en medelpunkt i den omgivande bygden. Här slog sig hantverkare och affärsmän ner och här startades olika andelsföreningar som andelsbageri, andelsbränneri, andelsmejeri, äggförening m m. I Lövestad byggdes också tidigt ett järnvägshotell med matsal och redan kring 1870 hade huvudgatan fått sitt nuvarande utseende. Jordbruket var den näring som satte fart på hjulen och Lövestad blev ett sjudande livskraftigt samhälle. Som mest fanns här 30-40 butiker, hotell, flera spannmålshandlare m m. år 1936 fick Lövestad rang av municipalsamhälle, 1952 blev Lövestad centralort i östra Färs kommun och 1974 gick östra Färs kommun helt upp i Sjöbo kommun.

När jordbrukets betydelse efter hand minskade och då bilismen ökade blev Lövestads roll mindre. Verksamheten minskade och 1981 lades järnvägen ner.

Järnvägsstationen
Stationsbyggnaden, med tillhörande separata byggnader byggdes 1865. Arkitekt var Claes Adelsköld som ofta anlitades av privata järnvägar. I huvudbyggnaden på nedre botten hade tjänstemännen sina lokaler och ovanpå bodde Stations-inspektorn.. När järnvägen öppnade 1865 var post- och järnvägsstation i ett och det dröjde till 1915 innan de olika sysslorna delades. (Poststationen i Lövestad startade på Gjutaregatan 2 1915/16.)

Den södra byggnaden är den f d Tvättstugan. Runt denna samt på andra sidan spåren fanns en trädgård. Den togs dock bort i samband med att ett tredje spår lades. Den norra byggnaden var allmänt Avträde t o m 1952. Då gjordes det om till godsmagasin. Runt avträdet fanns troligen i början en park. På området har även funnits ett magasin byggt 1910 men som numera är rivet.

Ystad–Eslövs järnväg
Bansträckan Ystad Eslöv var 75 km lång och byggdes av ett privat bolag Ystad-Eslöf Jernvägsaktiebolag i två etapper. Ystad till Bjärsjölagård öppnades den 1 december 1865 med avgång 8.30 från Ystad och det första loket döptes till Albert Ehrensvärd och drog 14 vagnar. Fyra 1:a klass, sex 3:e klass och 4 bagagevagnar. Bjärsjölagård till Eslöf öppnades för trafik 1 maj 1866. Den första stationsinspektorn i Lövestad hette G Rydeberg och den siste blev Lennart Gullander. Det var stora tunga ånglok i början som samtidigt drog både gods och passagerare. Som t ex lok typ 3 Färsing byggt i Bristol 1864 och avställt 1912. Efter de tunga loken kom lilla loket Gustav som bara var hälften så stort och slutade sina dagar som växellok i Tomelilla. 1931 kom de första motorvagnarna, YJ 1 och YJ 2 som drevs med bensin och gjorde som mest 75 km/timman. De var höga och såg klumpiga ut med vattenkylare på taken. De kallades i folkmun för ”Tuppen” och ”Hönan”. Några år efter att bansträckan förstatligats 1941 utrangerades de två. På 1950-talet insattes dieseldrivna rälsbussar för persontrafiken

Turtäthet
1866 gick 2 till 3 dagliga turer i vardera riktning
1930 gick 8 turer/dag
1950 gick 10 turer/dag
1970 gick 7 turer/dag

Den 30 maj 1981 upphörde tågtrafiken till Lövestad.

Ur en räkenskapsbok från Löfvestad 1922 ang ett läkarbesök i Lund
Tur och returresa till Lund 5,- kr
Doktorn 5,- kr